Skrutten 28.4.2011-12.12.2013

Detta inlägg kommer att vara välgigt svårt att skiva då det är ett väldigt tungt ämne men jag skall försöka, och det kommer säkert att bli ganska rörigt.
 
Skrutten fick jag efter midsommaren 2011 då min jättekanin Bamse hade dött. Mamma hade sett en annons på findit, och vi beslöt att fara och kolla ifall vi skulle skaffa en till kanin. När vi kom fram gick vi in med "uppfödaren" i ett litet stall . Där hade hon en kull med väldigt många ungar jag kommer inte ihåg det exakta antalet men ca 10 st. Och jag såg honom direkt han satt lite utanför från kullen med sina långa hängöron. När uppfödaren sade att han var ledig så tog jag upp honnom i famnen och då var det klart honom skulle jag ha, han var otroligt lung i famnen och inte det minsta rädd.
 
Sen bar det iväg hem och då började vi fundera på namn och mamma kom på skrutten och jag kan inte annat än att säga det finns inget annat namn som skulle ha passat honom så bra för han såg faktiskt ut som en lite skrutt eftersom vi hade jättekaniner (frasse/belgiskjätte) sen tidigare så han var otrologt liten om man jämför med dem.
 
Väl hemma fick han komma in i sin nya bur och han älskade den verkligen. Men till lyan behövde vi göra en stege eftersom den var så högt upp.
 
Tiden gick och skruttens päls började växa nästan lika fort som han gjorde, och i slutet på sommaren började jag och grannen att hoppa med honom och det visade sig att han älskade det, men han ville inte hoppa för lågt för då tog han bort bommarna och inte för högt. Utan något där i mellan vilket var ungefär 20-40cm (hans record var 55cm) och bäst gick det att hoppa om han fick springa mot grannens kaninbur där det fanns två snygga brudar *haha*.
 
Men det var en sak som var så skrutten. Han älskade verkligen älskade att bli kliad i pannan. Han kunde sitta på ena sidan av buren och jag vid andra sidan och han kom alltid och trykte ut nosen genom kompostgallret och jag kliade honnom i pannan så kunde man sitta hur länge som hällst. Och det gick inte att gå förbi buren hanns utan att han stack ut nosen och skulle bli kliad och var det så att man gick förbi så såg han otroligt ledsen ut.
 
Men så kom den dagen som man alldrig vill att skall komma. När jag kom hem från skolan 12.12.2014 gick ja till kaninburarna och skulle kolla till dom som vanligt men så såg jag att han hade huvudet på sned och kom vinglande fram till galldert och ville bli kliad och jag började stor gråta eftersom jag visste att detta var sista dagen han skulle vara vid liv för att mafik fick samma sjukdom. Jag ringde till mamma och hon kom hem från jobbet och kollade honom och hon tyckte också det såg ut som att han hade fått samma fel som mafik.
 
Så hon rigde till veterinären och vi åkte dit derekt, och hon sade att det finns tre skaker det kan vara 1: en iflammation i hjärnhinnan som sprider sig till ryggraden och kaninen blir så småning om förlamad. 2 bruten nacke och 3 öron inflammation. Men tyvärr så var det inte öron inflamation utan en inflammation i hjärnhinnan och den hade redan hunnit sprida sig till ryggraden eftersom han knappt kunde gå. Och veterinären sa att det finns en medicin som kan hjälpa men chansen är väldigt liten eftersom den hade spridit sig så långt och reckomenderade att vi skulle ta bort honom eftersom han har otroligt ont. Och jag klarar inte av att de när ett djur lider så vi beslutade att han skulle få somna in och han somnade in medans jag kliade honnom i pannan.
 
Saknaden är enorm, men samtidigt vet jag att han hade fått det bästa liv han kunde få av mig. men fortfarande än idag börjar jag gråta när jag ser bilder och speciellt filmer på honom m.m.
 
Skrutten är den kanin jag har haft bäst relation med och jag hoppas att jag nogon gång kommer att få ha en lika bra relation med en annan kanin med det känns omöjligt för skrutten var en once-life-time-rabbit.
 
övrig fakta om skrutten
 
Namn. skrutten
ras. lejonhuvad dvärgvädur
Färg. Madagaskar
smeknamn, skrutt, charmtrolli, trolli, tollboll
född. 28.4.2011
död. 12.12.2014
favorit godis. maskrosblad, päron, gurka




 
Allmänt, Kanin, Minneslunden | |
#1 - - Carolina:

Fint du skreiv, ha älska no de lika mycki o ja tror int ha sku ha kuna få en bättre ägar en de! <3

Svar: Tack <3
Cecilia

#2 - - Amanda:

Jag håller helt med Carolina, du skrev riktigt fint och som sagt han skulle inte ha kunnat få någon bättre ägare än dig! <3

Svar: Tack <3
Cecilia

Upp